Presentation.
Forskare, arbetar just nu som expertstöd åt Socialstyrelsen i ett regeringsuppdrag som handlar om insatser för att missbrukande kvinnor ska få en drogfri graviditet och för att ge barn och föräldrar fortsatt stöd. Innan dess har jag varit forskare vid Kvinnoforum Kunskapscenter för Kvinnor och Missbruk, Nationell FoU-enhet. Lång erfarenhet som socialarbetare. Jag har arbetat med gravida missbrukare i samverkan mellan ett barnhem och ett behandlingshem för missbrukare för att ge föräldrar och barn en bra start tillsammans. Positiva erfarenheter av stöd under graviditeten men också av svårigheter för kvinnor i traditionell missbruksbehandling. Detta bidrog till att jag var med om att bygga upp behandling vid ett behandlingshem för kvinnor, Sofia i Malmö. Började samtidigt forskarutbildningen vid socialhögskolan. Uppbyggnadsarbete och erfarenheter har jag beskrivit i ett par böcker ”Kvinnorummet” och ”Kvinnor på väg in från kylan”. Moderskapet visade sig vara en viktig drivkraft för kvinnor att söka sig till och fullfölja behandling. Detta stämde inte med schablonbilden, att missbrukande kvinnor struntar i sina barn. Det väckte mitt intresse och ledde till min lic avhandling ”Det är i alla fall mitt barn” (Trulsson 1998) där 12 missbrukande kvinnor, som levde skilda från sina barn, intervjuades om sin egen barndom, graviditeten, livet med barnen och vad som hände vid skilsmässan från barnen och efteråt. I min avhandling ”Konturer av ett kvinnligt fält – Om missbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling” (Trulsson 2003, 2006),som är en sammanläggningsavhandling med vetenskapliga artiklar har jag samlat kunskapen om moderskap och missbruk och erfarenheterna av kvinnoidentitet och missbruksbehandling. Dessutom har jag tillsammans med en annan forskare Ulla-Carin Hedin skrivit om det sociala stödets betydelse för kvinnors väg ut ur missbruk. Framför allt är det könsperspektiv och artikeln ”Manligt och kvinnligt i smältdegeln – om könets betydelse för missbruk” som jag skall tala om idag, Men i samband med det kommer jag också in på både moderskap och missbruk och missbruksbehandling för kvinnor.
När jag analyserade erfarenheterna av kvinnors berättelser om behandling blev jag intresserad av forskning om vad som är specifikt för mäns tankar kring behandling. Jag såg kunskapsluckorna kring könets betydelse för missbruk och då inte bara när det gäller kvinnor, utan också när det gäller män. För att förstå och få ett perspektiv på kvinnors erfarenheter och tankar är också mäns motsvarande tankar viktiga. Mansforskningen har inte i samma utsträckning som kvinnoforskningen fokuserat på missbrukande mäns villkor. I traditionell missbruksforskning har utgångsläget ofta varit att lyfta fram mäns och kvinnors förmåga att fullfölja eller inte fullfölja olika färdiga behandlingserbjudanden, än att fråga vad de egentligen har för önskemål, när det gäller missbruksbehandling. Det gjorde mig nyfiken på att titta närmare på mäns och kvinnors likheter och skillnader beträffande sina livserfarenheter och sina tankar om behandling. En norsk forskare Edle Ravndal har gjort en forskningsöversikt i en statlig utredning (NOU l999:13) och har visat på en rad skillnader mellan manligt och kvinnligt missbruk av alkohol och narkotika. Såväl riskfaktorerna som konsekvenserna av missbruket är olika, vilket enligt Ravndal ställer krav på att ta hänsyn till olika behandlingsfaktorer när det gäller män och kvinnor.
Eftersom missbruksforskningen i väsentliga drag könsneutral är det svårt att urskilja vad som är specifikt för manligt och kvinnligt missbruk. Det har gjort att jag har velat beskriva likheter och skillnader mellan manligt och kvinnligt missbruk som de kommit till uttryck dels i annan samhällsvetenskaplig forskning och dels vad jag funnit i min forskning framför allt utifrån de missbrukande männens och kvinnornas självkonstruktioner i berättelser om sina liv. Artikeln tar upp.
Material
I min artikel har jag samlat in vad jag uppfattar som central och aktuell samhällsvetenskaplig forskning med genusvetenskaplig inriktning. Det gäller främst skandinaviska tvärfackliga studier som bidrar till förståelse av manligt och kvinnligt missbruk.Det empiriska underlaget omfattar dels uppföljande studier av större populationer män och kvinnor de flesta i missbruksbehandling (Blomqvist 2002, Byqvist l997, Dahlgren l992, Nötesjö & Tegborg l999, Ravndal l999, Trulsson et al l996), dels kvalitativa studier beträffande män och kvinnor i mindre populationer tolv till ett tjugotal personer (Andersson l99l, Hilte & Laanemets 2000, Kristiansen l999, Ravndal & Vaglum l99l, Svensson l996, Trulsson l998, l999, 2000).
Männen och kvinnorna som ingår i den teoretiska studien jag gjort har genomgående erfarenheter av missbruksbehandling, men de flesta intervjustudierna har tonvikt på missbrukarnas totala livssituation.
Dagens föreläsning
I dagens föreläsning kommer jag börja med en historisk tillbakablick på behandlingen av missbrukande kvinnor som ingår i avhandlingen, men också indirekt berör män. Det gör jag, eftersom jag tycker det är viktigt att sätta in kunskapen om både hur mötet med missbruk och behandling är styrt av sitt historiska sammanhang. Teoretiskt utgår jag från sociologen Pierre Bourdieu som har ett klassperspektiv och bl a belyser samhällsutvecklingens betydelse med sitt begrepp ”fält”. Därefter kommer jag att belysa manligt och kvinnligt missbruk och de båda könens behov i behandling utifrån ett genusperspektiv med Yvonne Hirdmans tankegångar om genus socialt kön. Hon talar om ”genuskontrakten”, idealbilden i samhället, socialisationen och arbetsdelningen mellan könen som avgörande för hur män och kvinnor förväntas förhålla sig till varandra i olika socialt och historiskt sammanhang. Dessa perspektiv anser jag underlättar förståelsen av missbrukares villkor och behov i behandling.
Historisk tillbakablick
Bourdieu beskriver med sitt begrepp ”fält” det övergripande strukturella sammanhang vi människor befinner oss i. Vi är begränsade historiskt och socialt utifrån den tid och den samhällssituation vi befinner oss i. I samhällets bemötande av missbrukarna under 1900-talet in på 2000-talet blir olika samhällspositioner tydliga och hur dessa styr mötet med den enskilde. Enligt Bourdieu kan man se fältet som en arena där det utspelas ständiga strider mellan de dominerande i samhället och de dominerade. Hur den gällande ordningens värderingar ser ut och hur dessa slår igenom. Det kan man både se inom massmedia och institutioner som skola och socialtjänst. Dominerande röster ersätts av andra. Det som en gång sågs som radikalt får byta plats och ses som traditionellt.
Olika dominerande röster och den delvis omedvetna taleordning ”doxa” i behandling av missbrukande kvinnor ska jag ge exempel på. Där ser man tydligt hur olika dominerande röster varit tongivande, vilket satt sina spår i behandling det som jag kallar ”institutionsapparaten”.